Snubblar du snubblar jag och fåglarna flyger lågt inatt.

Vi har snurrat omkring på en mjuk matta, liggandes på ett lägenhetsgolv i en stadsdel jag aldrig varit i förut. Snubblat på våra egna fötter och varit fågelglada. På riktigt. Pratat om allt mellan himmel och jord, kramats, pussats. Flugit högt över vardagstristessen. Lekt med kattungar som inte jagat oss trots våra nyvunna styrkefjädrar.

Målat med bläck på huden, och idag hubbabubbatatueringar. 

Jag tog inte sista bussen hem, och det var nog skönt, för tröttheten var överväldigande och tänk vad mycket jag missat om mina ben burit mig bort från kollektivet redan halv tio. De är några av de finaste jag träffat på i år, och ses vi inte igen vet jag inte vart jag ska ta vägen. Musiken rullade i bakgrunden, någon friterade potatischips och jag somnade på en mönstrad madrass med kvitter i hjärtat. 

Om ändå alla fredagar vore såhär.